Solenergins eldsjäl Mouchot
Det var en vanlig, kall januaridag i Alençon i Frankrike. Året var 1860. Augustin Mouchot, gymnasielärare i matematik, huttrade när han motvilligt steg upp ur sängen. Tanken på att behöva elda i spisen och värma vatten för morgontoaletten gjorde honom inte överlycklig. Förresten måste han spara på kol, som det började bli ont om i hans hemland och dessutom blev allt dyrare nu för tiden. När Augustin var uppstigen i gryningens kalla timme gled hans tankar över till det han nyligen hade läst om solenergi. Fysikern Claude Pouillet hade skrivit att varje kvadratmeter på jordens yta tog emot cirka 10 kilokalorier energi per minut. Augustin skrockade: "Rätt värdelöst vetande när det är så mulet som i dag!" Sedan fick han en snilleblixt: "Men det är inte mulet varenda dag. Vore det inte möjligt att värma tillräckligt mycket vatten med solljus och att hushålla med elden som bara ska värma huset?" Medan han förberedde sina geometrilektioner kunde han inte släppa energiproblemet. Tanken återkom hela tiden: "Energifrågan gäller mycket mer än bara mitt hem – jag borde försöka göra något åt det."
